Jag tänker mycket på vad vi känner i klimatkrisen. Min övertygelse är att vi talar alldeles för lite om vilka känslor vi har och varför, och också vilka konsekvenser de får. För en tid sedan upptäckte jag att vissa klimatord har avtagit betydligt i frekvens i våra dagstidningar; vi verkar helt enkelt ha ett annat offentligt samtal om klimatkrisen än vi hade för fem år sedan, även om min undersökning bara är en sorts skrapande på ytan.
Nina Wormbs 