Nu verkar faran över med A(H1N1). Antalet smittade är jämförelsevis lågt och en stor del av befolkningen är numera också vaccinerad. Nu kan vi istället gå över till att oroa oss för de resistenta bakterierna. Utan vidare jämförelser är det nämligen ett reellt hot mot vår välfärd. Med några få undantag är dödliga smittsamma sjukdomar något vi lärt oss bemästra och det ingår inte i vår föreställningsvärld att vi kan dö av en enklare infektion. Det verkar som om vi får börja tänka om.
Visserligen har många talat om de resistenta bakterierna en längre tid nu, och det pågår sedan många år internationella insatser för att förhindra överförskrivning av antibiotika, men det verkar samtidigt trögt. Skillnaden mellan olika länder är slående, inte minst i vilken kunskap patienten har. Men även strukturella frågor, som hur sjukvården är organiserad och hur läkare får förskriva spelar roll.
Ytterligare en pusselbit är hur själva tillverkningen av antibiotika sköts. Flera läkemedelsbolag har outsourcat sin tillverkning till Kina och Indien, men man har inte samtidigt exporterat sina normer för hur avfallet ska tas om hand. I ett exempel släpper reningsverket dagligen ut lika mycket antibiotika av en viss typ som fem gånger hela Sveriges dagsförbrukning. Siffran är svindlande. Detta problem kommer att diskuteras på en debatt på KTH i nästa vecka, onsdagen den 27 kl. 14.15 – 16, under rubriken ”Droger på drift”. Det lovar att bli en intressant debatt.
Nina Wormbs 