Citizen Schein

Nu är den klar, boken om Harry Schein som jag talat om tidigare. Och i morgon lördag är det seminarium på Göteborgs internationella filmfestival 10-12 i Tältet. Kom förbi om du är i krokarna.Vi är några författare som kommer presentera våra bidrag och föra en diskussion om Schein och hans gärning. Det är Stig Björkman, Cissi Elwin Frenkel, Bengt Göransson, Per Vesterlund och jag. Moderatorer är Lars Ilshammar och Pelle Snickars. Mitt kapitel kan du läsa här.

Uppdatering: ovanstående version av mitt kapitel visade sig inte vara den sista. Vill du ha den sista tryckta versionen så har jag en betydligt större fil (14 MB) men med lite färre avstavningsknas som jag kan skicka om du mailar mig.

Uppdatering II: uppmärksamheten omkring boken har blivit stor. Det är roligt!

Här finns några recensioner och anmälningar. Lars Ilshammar ger ett par till i sin blogg:

DN 27 februari av Helena Lindblad.

SvD 6 mars av Jon Dunås.

Sydsvenskaen 7 mars av Per T Ohlsson.

Harry Schein och tekniken

”Tekniken kan ge samhället vad samhället behöver. Men samhället har alltid haft det svårt att artikulera sina behov.” (s. 76)

Jag har fått anledning att återbesöka en bok som Harry Schein skrev 1972. Inför en ny mediapolitik: Kabeltelevision – bildskval eller kommunikation heter den och var svaret på ett uppdrag av dåvarande utbildningsdepartementet. Citatet klyver verkligheten i samhälle och teknik, såsom vi ofta gör, för att det är enklare. Men Schein tycks ha haft en utvecklad förståelse för teknikens samspel med sin omgivning. Och han verkar ha varit oerhört visionär i vissa delar. Senare i boken talar han om utopister som förutser en framtid med bredbandsnät, där alla talar med alla och där ”var och en är producent och konsument” (s. 121). Att det sentida informationssamhället haft sina tidiga profeter är inte nytt, men att se detta i Scheins språkdräkt och i en redogörelse av det här slaget är ändå fascinerande och något förvånande.

Tanken är att detta så småningom ska bli en artikel om 1970- och det tidiga 1980-talets teknikförändringar på mediaområdet, med Schein både som lins och studieobjekt. Han var onekligen centralt placerad. I kulissen säger kanske vissa, men likväl mycket nära scenen.